Är på gränsen till att bryta ihop totalt.. har redan fått några små tårar fällda här emellanåt. Jag har ingen matlust överhuvudtaget och mår illa, känns som att jag har en stor sten i bröstet och pressen är högre än någonsin.. Hur gör man för att räcka till överallt och leva upp till allas förväntningar? Jag hatar folk som säger att jag ska lägga mindre tid på träning och fokusera på det viktiga/prioritera. Kan dom inte bara fatta att det är just av träning jag får den lilla energi som gör att jag knappt går runt... Så jävla patetiskt att sitta och tycka synd om sig själv och så vet man att mitt problem inte väger upp till dom "riktiga" problemen, men saken är att detta är mitt "riktiga" problem och det får mig att känna mig så jävla otillräcklig!  och hur konstigt är det inte att jag har suttit här i snart 6h och så mycket text jag fått ihop nu har jag inte ens lyckat med på det där jävla arbetet, kan man inte få lämna in en text av den pressen dom ger en istället? "jag vet att du kan bättre" "har det hänt något" "du har mer att ge" NEJ inte för tillfället så var vänliga acceptera det....................... pjuh funderar på att krypa under täcket och sova kanske vakna upp med lite bättre förutsättningar och förhoppningsvis kunna avsluta 1 sak av 50.

Hoppas erat liv är bättre än mitt just nu. Kramar