Ska jag vara ärlig så blev jag så sjukt ledsen och besviken på min 18års dag.. Kanske hade för mycket förväntningar men tycker ändå att 18 är en stor födelsedag Det är åldern som man blir förklarad vuxen på och ah en stor dag helt enkelt som man sett fram emot länge. och allt var bara så fel, kände mig inte så uppskattad allt var så enkelt och ingen framförhållning i present väg överhuvudtaget.. en stor jävla besvikelse bara..så igår var jag jävligt ledsen och vicki tröstade mig och på kvällen när jag pluggade "skulle plugga" satt jag hemma i sängen och grät... men då hämtade de upp mig och drog med mig ut på kubb. Så tack för att ni var så goa igår mot mig alla vänner.

Och pappa insåg hur jävla fel allt vart.. så förut när jag pluggade kom han med en bukett rosor,pengar och ett kort där han bad om förlåt och hoppades att jag kunde förlåta honom.. så jävla gulligt att han verkligen kom till insikt med att han hade gjort fel.

Men mamma däremot ah usch.. har slagit sönder tangentbordet nästan så mellanslag är trasigt.. är så trött på att bli jämförd med ngn som " är den vuxne" jag vet att jag är klok och mogen av mig. Men det är inte 40 år jag är utan på pappret så blev jag precis myndig.. låt mig få va den som utvecklas till vuxen och ingen annan!

backa några år och väx upp själv istället..det är du som ska vara den kloka förståndiga som jag ser upp till..jag har haft frustration för länge över att hela tiden fått haft den rollen. jag är inte vuxen jag vill inte vara de kloka orden.. ta bort min frustration och stanna upp dig själv,reflektera förstå & agera SNÄLLA!